Den vanligaste frågan innan någon skriver på är inte vad det kostar. Den är: vad gör vi egentligen på mötena? Det är en rimlig fråga. Rådgivning om ekonomin i ett småföretag låter bra i en broschyr, men du köper tid i din kalender, och du vill veta vad den tiden går till.
Här är svaret, från underlaget före mötet till anteckningarna efteråt, och hur året ser ut när mötena är utspridda över vår och höst.
Varför sex till åtta möten, och inte ett eller tolv
Ett möte om året blir en genomgång av vad som redan hänt. Tolv blir en till punkt i en redan full kalender, och det hinner inte hända något mellan dem.
Sex till åtta möten, fördelade över vår och höst, ger en annan rytm, och det är den rytmen som gör rådgivning om ekonomin i ett småföretag till något mer än en årlig genomgång. Det är tillräckligt ofta för att frågorna ska ställas innan de blivit problem. Och tillräckligt sällan för att du ska hinna göra något mellan mötena, så att nästa möte har något att följa upp.
Mötena hålls normalt via telefon eller video. Fysiska möten blir det vid behov, till exempel vid uppstart.
Före mötet: en lägesbild ur redovisningen
Inget möte börjar från minnet. Inför varje möte tas en enkel lägesbild fram ur din redovisning, efter ditt samtycke. Den brukar rymma tre saker: hur likviditeten ser ut, marginalen per kund eller tjänstetyp, och vad som förändrats sedan sist.
Det är ingen rapport. Det är ett underlag som ryms på en sida, och det finns där för att samtalet ska handla om verkligheten. Vi har skrivit om varför redovisningen inte räcker på egen hand: siffrorna finns redan, men någon behöver lägga dem bredvid varandra.
På mötet: frågor före svar
Rådgivaren kommer inte med en lösning färdig i väskan. Rådgivarens jobb är att ställa frågorna bakom siffrorna och att pröva ditt resonemang innan pengarna är spenderade.
Varför tar du fortfarande de här uppdragen? Vad händer med kassan om du anställer i januari? Vilket beslut har legat stilla sedan förra mötet, och varför?
Besluten är dina. Men de fattas med någon i rummet som har läst siffrorna och som säger emot när resonemanget inte håller.
Våren: bokslutet blir ett underlag, inte ett arkiv
För de flesta bolag med kalenderår är våren tiden då förra årets siffror blir färdiga. Det är ett bra tillfälle att använda dem. Vi har skrivit om varför bokslutet sällan blir ett beslutsunderlag av sig självt. På vårens möten blir det ett.
Vårmötena handlar därför ofta om mönster. Vilka kunder och uppdrag bar året? Vilka fyllde bara kalendern? Vad vill du göra annorlunda innan sommaren?
Hösten: nästa år avgörs nu
Hösten är tiden för framåtblick. Hur ser likviditeten ut fram till jul? Vilka investeringar ska göras före årsskiftet, och vilka kan vänta? Vad ska nästa år kosta, och vad ska det ge?
Det är här fördröjda beslut blir dyra. Ett beslut som skjuts från oktober till februari har redan kostat ett kvartal. Vi har räknat på vad den sortens väntan kostar.
Efter mötet: anteckningar och mail
Efter varje möte får du anteckningar med vad som sagts och vad som ska göras. Du behöver inte hålla allt i huvudet. Nästa möte börjar med att gå igenom om det blev gjort.
Mellan mötena ingår frågor och svar via mail. En fråga som dyker upp i mars behöver inte vänta till maj. Det är ofta där den största nyttan sitter, eftersom de flesta beslut inte väntar på ett inbokat möte.
Så såg två år ut för ett trädgårdsföretag
Palles Trädgårdstjänst AB arbetar med anläggning och skötsel och omsätter 2,5 miljoner kronor. Palle drev bolaget på känsla. Säsongerna svängde kraftigt, vintrarna var tunna, och ingen hade räknat på vad som faktiskt gick med vinst.
Han körde Bas med sex möten om året i nästan två år. Det första året handlade om att få syn på mönstren. Inför varje möte togs en uppdelning per tjänstetyp fram, och frågan var hela tiden varför vissa jobb togs överhuvudtaget.
Det andra året skiftade samtalen karaktär. Med en tydlig marginalbild vågade Palle tacka nej till lågprisjobb han tidigare alltid sagt ja till. En satsning på ny hemsida och annonsering räknades igenom innan beslutet togs.
Rörelsemarginalen mer än fördubblades på två år. Ingen dramatisk omställning, bara återkommande samtal och tillräckligt lång tid för att effekten skulle synas. Hela caset finns på vår resultatsida.
Vad som ingår och vad som inte gör det
Bas kostar 2 500 kronor i månaden exklusive moms, med tolv månaders avtalstid. I priset ingår mötena, underlaget, anteckningarna och mailfrågorna. Hela prisbilden går vi igenom i vad företagsrådgivning kostar.
Blir en fråga ovanligt omfattande debiteras 1 500 kronor i timmen för det som sticker ut. Du får alltid veta det i förväg. Vi bokför inte och gör inga bokslut, det gör din byrå. Och du behöver inte byta byrå, så länge den kan leverera underlaget.
Ett praktiskt besked till: blir ett möte inte av försöker vi alltid boka om. Går det inte trots upprepade försök faller mötet bort.
Är det här rätt rådgivning för ditt småföretag?
Den här sortens rådgivning passar dig som redan har ekonomin på plats i bokföringen men saknar någon att använda den tillsammans med. Det passar mindre bra om du vill ha någon som tar besluten åt dig, eller om du bara vill höra att du har rätt.
Sex möten om året är inte mycket tid. Poängen är att de kommer tillbaka, och att det du bestämde förra gången faktiskt följs upp.
Ta samtalet först
Vi börjar alltid med ett förutsättningslöst samtal. Du berättar var bolaget står, vi säger rakt ut om vi tror att vi kan hjälpa till och på vilken nivå i rådgivningsresan det i så fall börjar.
Det kostar ingenting och binder dig inte till något.
Föredrar du att höra av dig direkt? Skriv till info@aclaris.se eller ring
010-160 40 48. Vill du läsa på om vad ett aktiebolag förväntas ha på plats under året finns Bolagsverkets guide för att driva aktiebolag.
Ta första steget, ett samtal, inga åtaganden.
Vi börjar alltid med ett förutsättningslöst samtal för att se om upplägget känns rätt för båda parter. Berätta var ditt bolag står, så föreslår vi en nivå att börja på. Fyll i formuläret nedan, så hör vi av oss inom en arbetsdag.
